Kväggeshyttan
Hyttan restes under 1650-talet. Den första "blåsningen" genomfördes 1657. De 24 andelarna i hyttan ägdes av bönder i Bjurtjärn, de flesta i sydöstra delen av socknen. Bönderna blev på detta sätt Bergsmän. 1659 fick hyttan privilegiebrev, dvs. ägarna fick viss skattebefrielse och slapp vissa andra pålagor, men åtog sig i stället andra förpliktelser, gällande bl.a. leveranser, s.k. tionden. Ägarförhållandena skiftade med tiden och från mitten av 1800-talet blev det möjligt att kapitalisera andelarna och ägarskaran minskade för att slutligen vid hyttans nedläggning bestå av en storägare och några mindre. Sista "blåsningen" genomfördes 1899.
Hyttan var under nästan 250 år en viktig del av bygdens utveckling. Många av invånarna var beroende av dess existens. Hyttans drift bestämdes i första hand av tillgången på träkol (skog), vattenkraft - och konjunkturerna. Under driftperioderna arbetade de olika skiftlagen vid hyttan med avbrott enbart för sömn. Många av övriga invånare i bygden sysslade med vedhuggning och kolning och de med tillgång till häst skötte de viktiga transporterna. Det gällde att forsla malm från gruvfälten, i Filipstad företrädesvis, limsten (kalk), ved och träkol och andra förnödenheter till hyttan och tackjärn och i förekommande fall gjutgods från hyttan till hamnen i Kristinehamn och tackjärn till de olika hamrarna i Karlskoga bergslag. Sommartid forslades både malm och tackjärn på båt från och till hamnen i älven norr om Kväggeshyttan. Från hamnen fanns under 1800-talets senare del järnväg till hyttan. Arbete med hyttans underhåll och utbyggnad krävde insatser också av bygdens hantverkare. Vattenturbinerna till hyttan användes under perioder till drift av kvarn, smedja och såg och efter hyttans nedläggning till produktion av elkraft.
Hyttbacken var under nära nog 250 år samlingsplats för det sociala livet i bygden. här samlades man till fest och dans, till predikan, till enbart samvaro eller supande och de sista decennierna till nykterhetsmöten. Hit kom resande med nyheter från stora världen och luffare med skrönor och spökhistorier.
Bilden föreställer hyttan som den såg ut i mitten av 1890-talet med hyttan i mitten. Rostugnen syns bakom hyttkransen och några kolhus till vänster.